Marmeladov

Marmeladov

Längre bromssträcka räddar liv

Reductio ad absurdumPosted by Linda Fri, November 22, 2013 18:52:03

Nog trodde man, i sitt stilla sinne, att bilars bromssträcka åtminstone hade någon påverkan på trafiksäkerheten. Ju snabbare man kan få en bil att stanna efter att ha fått syn på barn/älg/stillastående bil längre fram på vägbanan, desto bättre. Men inte! Två specialister – en i hjärt/kärlsjukdomar (professor emeritus Bengt Fagrell) och en i klinisk fysiologi (docent Anders Melcher) reder äntligen ut begreppen beträffande bromssträckor, vinterdäck och trafiksäkerhet (DN debatt 21/11): ”Dubbdäck ökar inte trafiksäkerheten eller minskar olycksrisken vintertid.” http://www.dn.se/debatt/kraftig-begransning-av-dubbdack-skulle-radda-liv/

Att dubbdäck halverar eller kraftigt reducerar bromssträckan på is och packad snö, är det nog ingen som invänder mot och heller inget som dessa specialister direkt förnekar. Man kan häpna en smula över deras slutsats att kraftigt reducerad bromssträcka på vissa underlag inte skulle påverka trafiksäkerheten, men låt oss vara välvilliga i tolkningen av våra debattmotståndare. De förnekar inte att dubbdäck ger kortare bromssträcka på is och snö, men menar att sådant underlag bara förekommer lite då och då under några få månader, och dubbfria däck faktiskt greppar bättre på torra och blöta vägbanor. Man kan alltså se ett sorts utilitaristiskt resonemang; att det skulle gå på ett ut (vilket det i och för sig inte gör, för väger man samman skillnaderna i bromssträckor på olika underlag vinner dubbdäcken ändå, och problemet är ju att den svenska vintern är minst sagt lömsk). Men vad det handlar om (även om det inte uttrycks explicit) är utilitarism på ett högre plan: vi måste uppväga vinsten med kortare bromssträckor och de liv som därigenom räddas, mot det faktum att i stort sett alla de vanligaste dödsorsakerna härrör från dubbdäckens uppsprättande av skadliga P10-partiklar ur asfalten. Ett stort antal vetenskapliga studier visar att det finns ett klart samband mellan sådana partiklar och hjärt/kärl- (hjärtinfarkt, stroke) och lungsjukdomar (astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, lungcancer).

Även om det är så, hade man kanske trott att det i betydligt högre grad är bilarnas avgaser, och kanske fabrikers utsläpp, diverse kemikalier och strålning, och kanske, kanske – men det är förstås långsökt – de egna levnadsvanorna som direkt eller indirekt orsakar just hjärt/kärlsjukdomar och lungproblem. Men icke! Att frossa i kött och fett, röka som en skorsten, vägra motionera och strunta i grönsaker har inte på långa vägar så stor effekt på vår hälsa som inhalerandet av P10-partiklar, om man får tro artikelförfattarna. Vi kan sitta blickstilla och äta fett i Ruhrområdet i femtio år och vara ett under av hälsa – för där finns inga dubbdäck! Det vet väl alla, att invånarna i städer som Oslo, Berlin och Amsterdam, där dubbdäck är förbjudna eller har belagts med avgifter, knappt har några fall av hjärt/kärl-sjukdomar eller lungcancer.

Dessa heroiska bilförare offrar liv och lem för att minska antalet hjärtinfarkter!


Nästa orosmoment handlar om brottsinducerande rhododendronbuskar. Monika Linnros, kurator på Stödcentrum för unga i Borås, har slagit larm om dessa diaboliska buskar, som enligt ett flertal ungdomar orsakar allehanda obehagligheter. ”Under de tolv år jag har arbetat inom enheten Fält och ungdom har ungdomar återkommande berättat för oss att de har utsatts för rån och utpressning i Stadsparken. De har även berättat för oss att de har valt den dolda miljön som rhododendronbuskarna utgör för toalettbesök, sexuellt umgänge, smygrökning och som flyktväg efter att de har begått brott.”

http://unvis.it/www.bt.se/debatt/forhindra-valdtakterna-i-stadsparken(4005646).gm

Rådiga läsare tänker måhända att det enda rätta är att med ljusets hastighet jämna dessa fasans buskar med marken, men så ser inte planerna ut. Buskproblemet har föranlett en skrivelse till tekniska förvaltningen, där man alls inte förordar att buskarna tas bort, utan att man istället bör ”se över miljön i parken så att den kan bli en trygg miljö för alla att vistas i.” Tanken är alltså att ha kvar buskarna, men att på något sätt skapa en trygg miljö trots dessa moralens svarta hål. Stödcentrum för unga har påbörjat en dialog med tekniska förvaltningen. Man får verkligen hoppas att de lyckas lösa detta kniviga problem å det snaraste.

Kanske kan man omplacera lömska rhododendronbuskar och sätta ut dem på vinterhala vägbanor, istället för väggupp. Om bilar kör riktigt långsamt, kommer inte en enda bilolycka att ske på grund av halka, och de brottslingar som planerar att begå illdåd eller gömma sig i buskarnas skyddande lövverk, kommer att kunna fångas in på skonsammast tänkbara sätt – kanske via stora håvar – när de likt flipperkulor buffas mellan bilar och buskar.












Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Linda Sun, November 24, 2013 13:17:45

Hoppas innerligt att jag hinner gå i pension innan det inträffar ;-) Men allvarligt talat så hoppas jag på avgifter snarare än totalförbud.

Posted by Linda Sun, November 24, 2013 13:17:45

Hoppas innerligt att jag hinner gå i pension innan det inträffar ;-) Men allvarligt talat så hoppas jag på avgifter snarare än totalförbud.

Posted by m Sun, November 24, 2013 10:52:57

Om ökad bromsverkan används för att öka hastigheten och minska avståndet till framvarande bil så försvinner ju nyttan. Om dessutom kostnaden för slitaget på vägbanan skjuter i höjden så är det självklart att dubbdäck i storstad bör avgiftbeläggas. Fenomenet återfinns överallt. SUV-ägare är inblandade i fler dödsolyckor än de som kör små bilar. Andelen skydd hos skidåkare har inte minskat olyckorna eftersom man använder skydden för att flytta fram gränsen istället.
Men egentligen tycker jag att man borde få bort bilarna från innerstan helt och hållet. Vilken fantastisk stad vi skulle ha!