Linda Johansson

Linda Johansson

Twitter:

https://twitter.com/LindaJohanssn

Hen fångade Kony vid korvarna

AktuelltPosted by Linda Tuesday, March 13 2012 18:35:12

Det var med ganska stor nyfikenhet jag kastade mig över senaste numret av Nöjesguiden. De skulle nämligen byta ut ”han” och ”hon” mot det mycket omdebatterade, könsneutrala ”hen” i hela numret.

Hen! Om alla börjar använda ordet hen, kommer kvinnor inte längre att utföra största delen av hushållsarbetet, inte gå ner i deltid när barnen kommer, och de kommer inte längre att tjäna mindre än männen. De kommer i mindre utsträckning att betraktas som sexobjekt, vars främsta uppgift är att tillfredsställa männens (sexuella och andra) behov. Ja, ni läste rätt. Om man fyller en hel tidning med detta lilla ord, så kommer den klassiska, djupt rotade bilden av att kvinnan framför allt ska vara vacker och mild att gå upp i rök! Hela bildspråket kommer att ändras. Man kommer till exempel inte längre att försöka marknadsföra vare sig tidningar eller bilar med hjälp av kvinnor som ser ut som om de får orgasm.

Framsidan på Nöjesguidens hen-nummer. Tanken är att visa hur det lilla ordet ”hen” könsneutraliserar hela framsidan, och gör att den attraktiva kvinnan inte längre framstår som ett sexobjekt! Ser ni?


Det är alltså där det börjar. Med hen! Ungefär som att man kan fånga in den där Kony (skurk från Uganda som tvingat barn att bli soldater) bara genom att TITTA på youtubeklippet från Invisible children! Entusiasmen hos de unga bloggarna visste inga gränser. Ta er tid och titta på den här filmen, uppmanade de. Då gör ni en insats. Det tar bara 30 minuter, men det är värt det! Nu har 65 miljoner människor tittat på detta klipp, så jag antar att Kony blivit infångad många gånger om. Någon liten fashionista såg Kony på Konsum, kände igen honom och grep honom vid ostdisken.

Hen är ett könsneutralt pronomen, och man kan ju tänka sig att det i vissa fall, till exempel när någon ska anställas, eller en ordförande eller styrelsemedlem ska väljas, vore lämpligt att dölja vilket kön personen har, och bara se till meriterna. Man stryker namnet, och skriver ”hen”. Hen har varit VD för det företaget och talar 8 språk flytande. Det som gör mig fundersam är emellertid när man använder ”hen” i en text där det är uppenbart vilket kön det handlar om: ”Markus ler och erbjuder mig att höra den färdiga mixen innan hen hör den själv” (sid 14). Vad är vitsen med det?

Jo, hen är tydligen till för människor som inte vill tillhöra något av de två kön som vi tidigare har trott var de enda (man och kvinna). ”Föreställningen att det bara skulle finnas två kön är starkt rotad hos många”, menar Edward Summanen [ socionom, genusvetare och projektledare på RFSL Ungdom] Det framgår inte huruvida RFSL lobbar för att det ska byggas ett tredje omklädningsrum i landets alla idrottshallar, men man får väl anta att så är fallet.

Men om man inte vill vara man, och inte heller kvinna, finns det inte en stor risk att man inte heller vill vara detta tredje kön? Man kanske vill vara både och? Och likt en skottspole springa fram och tillbaka mellan omklädningsrummen, för att ingen ska kunna placera in en i ett fack.

Det konstateras också, i artikeln ”När könet är okänt” (sid 20) – en smula näbbigt – att det faktiskt är VÄLDIGT sällan man behöver veta könet på någon, och om det händer, är det bara att fråga! Som i exempelvis en rättstvist mellan en man och en kvinna, där hen slog hen (hen böjs inte i Nöjesguiden, för man har inte bestämt om det ska vara henom eller henen) så hen började blöda och hen slog hen, och sen slog hen hen, och hen hen. Hen gick då ut ur lägenheten medan hen stannade kvar. Vilken kön hen har? Och hen? Det är ju faktiskt bara att fråga om man är osäker.

Ja, ja, tänker man. Det är väl bäst att använda hen, då. För att inte bli anklagad för att vara feg eller mossig. Men så lätt är det minsann inte. Det kan nämligen vara KRÄNKANDE för vissa att refereras till som ”hen”! Och inte för de mossiga, märk väl. ”För väldigt många människor, trans som cis, är det viktigt att bli bekräftad i sin nya könsidentitet. Då tycker jag [Summanen], att det är centralt att använda det pronomen personen föredrar, vare sig det är hon, hen eller han. Det handlar om respekt.” Med andra ord, kan det vara kränkande för någon som har gjort ett könsbyte, att inte få kallas han eller hon, beroende på vad man var från början. Man kan skriva hen om man är säker på att personen inte gjort könsbyte, men om man inte vet om personen gjort könsbyte eller ej (är det kränkande att fråga?) kan det alltså vara kränkande att använda hen.

Något jag emellertid undrar, är om ”hen” även kommer att ha en lugnande inverkan kvinnor emellan. För det finns inga som är så kritiska och hatiska mot kvinnor, som andra kvinnor, och det torde vara en viktig komponent att ta i beaktande, när det gäller jämställdhet.

Ibland när jag går ut till min bil, kanske för att hämta min termos, så orkar jag inte klä mig ordentligt. Jag kanske har suttit hemma och jobbat, iförd shorts (som går till knäna), och då sätter jag kanske på mig flipflops och dunjacka och rusar ut till bilen och tillbaka. Då stirrar kvinnor på mig som om jag vore galen. Män tittar inte alls på samma sätt. De ser efter hur man ser ut, kanske flinar lite åt ens utstyrsel, säger något lustigt, men kvinnor, de blir heligt förbannade. De spänner blicken i en. De stannar upp, går långsamt, ger en den där uppifrån och ned-blicken, de vänder sig om och man ser hur de hatar en, för att man förpestar deras synfält. Det är inte så att de tycker synd om en, för att de tror att man är en uteliggare, de HATAR en för att man ser slö och slarvig ut.

När Blondinbella lade ut bikinibilder på sig själv – hon var på semester i Karibien – på sin något runda kropp, så blev kvinnor som tokiga. Din äckliga gris, skrev de med andan i halsen. Du är så jävla fet och äcklig. Blondinbella är rik som ett troll, pengarna rullar in. Lyckan och framgången lyser i blicken. Hon ser ut att må bra. Men det blev som sagt ramaskri och krigsrubriker i Expressen. En kvinna får inte vara nöjd med sig själv hur som helst. Det går inte. Jag måste äta mycket för att orka jobba hårt så jag kan tjäna en massa pengar, sa Bella, varpå kvinnorna blir ännu argare.

När Amanda Schulman skriver att ”alla borde ha en Greta-klänning” blir vissa kvinnor rasande och skriver ”Hur tror du att jag ska ha råd med det?” eller när Ebba von Sydow knyter rosetter runt glasburkarna med barnmat och lägger ut bilder på sin blogg, så blir det ramaskri: ”Hur tror du att jag ska ha tid med det?” Ingen får sticka ut i kvinnoland. Ingen får göra något som någon annan inte hinner eller inte har råd med. Eller inte ens har lust med. Om kvinnor har press på sig att vara snygga och prydliga, får det inte komma någon och se belåten ut i shorts och dunjacka. Inte någonsin! Inte när det är minus fem, inte när det är plus tjugo.

Men kanske har jag inte förstått kraften i hen. Kanske kommer hen – som ju faktiskt finns med i SAOL, men med betydelsen ”brynsten” – att slipa ner kanterna kvinnor emellan. Hen-användandet verkar i alla fall ha slipat ner skribenternas skrivförmåga (sid 15): ”[…]Markus är en under av charm och vänlighet”. En? Hen? Och på ett annat ställe: ”en tycker…”. En? (dalmål?) Hen? Hon? Han? Ingen vet. Men då är det faktiskt bara att fråga!

  • Comments(2)//linda.lindasfilosofi.se/#post293