Linda Johansson

Linda Johansson

Twitter:

https://twitter.com/LindaJohanssn

Ja, handtaget kanske lossnade, men jag är faktiskt färgblind

Hur är det möjligt?Posted by Linda Thursday, February 16 2012 16:03:57

Jag brukar ofta be om hjälp med att förstå hur saker är möjliga och hur folk tänker. Folk som kör hysteriskt fort på blankis, med barn i bilen – en bil som i de värsta fallen ofta är försedd med en uppnosig dekal där det står ”Barn i bilen”. Man skulle ju lätt kunna få för sig att det borde vara tvärtom, att bilar med barn i åker långsammare och försiktigare – men inga bilar åker så fort och så oberäkneligt som bilar med en sådan dekal. Det är inte utan att man börjar undra, om den egentligen står för något helt annat.

Ser du en bil med en sådan dekal, se för guds skull upp. Föraren kommer med stor sannolikhet att när som helst kan byta fil utan att blinka, och ju sämre väglag, desto högre hastighet.

Eller folk som lägger sig i andras livsval, och står och mässar så intensivt att de inte lägger märke till att det egna barnet håller på att ramla ner i en container. Folk som tuggar med öppen mun, och smackar så högt, att man inte hör vad de säger, samtidigt som de pratar, och uppenbarligen vill få fram något sorts meddelande. Hur tänker de? Vore det inte bättre att tugga färdigt, och prata sen?

Eller när man sitter på en offentlig toalett och någon kommer och rycker infernaliskt i dörren, flera gånger, som om de aldrig någonsin upplevt något så ofattbart som en låst toalettdörr. Detta händer häpnadsväckande ofta. Och i och med jag veckopendlar, och har en liten blåsa, har jag tyvärr ganska stor erfarenhet av att gå på offentliga toaletter.

Man kan ju förstå om det handlar om ett mycket litet barn – någon som inte har någon erfarenhet av den stora vida världen. Någon som levt i en värld där alla dörrar alltid är öppna. Men det är aldrig barn som beter sig på detta sätt – det är vuxna. Och när man kommer ut från toaletten och ibland – om de inte hunnit in på någon annan toalett – möter deras vilda, förvirrade blick, ser man trots allt att de är normala; de är hela och rena och kanske håller i en bilnyckel. De är med andra ord kapabla att både klä sig, tvätta sig och framföra ett fordon. Men nu har jag äntligen, äntligen fått svaret på åtminstone DENNA gåta. De är färgblinda!

Möjligen dröjer det sig kvar en liten undran över själva aggressiviteten i dörryckandet. Om man är färgblind, och inte ser om det är rött eller grönt, så kanske man känner EN gång på handtaget. Men så många gånger? Så hysteriskt? Även om personen är extremt nödig, så är det inte troligt att personen som sitter på toaletten, kommer att rusa ut på grund av ryckandet. Nåväl. Jag ska inte fundera mera över detta. Nästa gång jag skräms halvt ihjäl av att någon nästan sliter loss dörrhandtaget, kan jag andas ut och tänka att det helt enkelt är en färgblind stackare på andra sidan. Så tack, Matts Ågren från Väddö. En undran är struken från min långa lista.



  • Comments(1)//linda.lindasfilosofi.se/#post291